Kategoriarkiv: Uncategorized

Vipassana

Nu har det gått en månad sedan jag kom hem från Ödeshög och en tio dagars tyst meditation. Det var tystnaden som lockade mig mest. Men jag fick så mycket mer. Tystnade blev en förutsättning för att kunna jobba. På schemat står tio timmar meditation om dagen. Jag hade inga förväntningar men ändå hade jag någon form av förväntan/förhoppning om att få ett genombrott med vissa ”issuse” Även där fick jag så mycket mer. Över all förväntan fast jag inte hade några 🙂 Det var och det är så mycket mer. En personlig resa om att finna vägen till sinnesbalans. Om att bli en snällare människa mot sig själv och andra. Att våga visa vem man är och att våga dela med sig. Släppa taget om det som inte är viktigt att släppa taget om rädslor. Släppa taget om ångest och hämningar. Att följa sin egna röst.

Vipassana går på djupet.

Mycket har skiftat för mig den senaste tiden men för att ge ett konkret exempel. Så är nog det här det tydligaste och mest lättförklarliga.

Jag har i alla år cyklat över Älvsborgsbron fram till för nio år sedan. Då blev jag vittne till en ung kvinnas självmord då hon hoppade ner och föll mot marken. Jag hörde varje ben i hennes kropp krossas mot marken. Från den dagen fick jag dödsångest varje gång jag skulle ta mig över bron med cykel. Det gick till slut inte. Så jag fick ta den långa vägen över Götaälvbron, bilen eller bussen.

Jag försökte på många olika sett men det gick inte.

Men för ett par veckor sedan efter Vipassana utan att ens tänka eller reflektera över saken tar jag min cykel och cyklar över Älvsborgsbron för det är närmsta vägen till jobbet.

All dödsångest var som bortblåst.

Allt det där var nu bara borta efter att jag suttit Vipassana. För mig blir det en obeskrivlig frihet. Jag trodde det var kört. Att jag var fast.

Jag känner en sådan lättnad. Det där är bara ett exempel på vad som hänt mig. Man släpper taget av gammal sorg och lidande. Vad någon annan får för insikter kan och är något helt annat än den jag har upplevt. Vi har alla olika erfarenheter av livet och upplevelsen av en tiodagars meditationsretreat är därför inte den andra lik.

May all beings be happy!

Om du vill veta mer följ länken.

https://www.sobhana.dhamma.org/sv/centret-i-sverige/

Annonser

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Almost gone

IMG_8669.jpg

Lämna en kommentar

april 25, 2017 · 7:48 e m

Vårvinterdag

Det finns ett lugn En tystnad som växer 

Där varje andetag hörs 

Varje liten rörelse

Ett ben som läggs över ett annat

Ett bord som knarrar vid en hand som ställer ner en kopp 

Ute skiner solen, himlen är klar

Det är en vårvinterdag

Utanför står en kvinna lutad mot fasaden ansiktet upp mot solen, telefonen lade hon ner i fickan

Gav sig själv en paus 

En liten liten stund

Kanske hon väntar på någon

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Var bor du?

Bor i avskummens palats där husen står högre än träden

Smulas sönder, fattar eld, brinner.

Spänner överläppen.

Vässar ordpaletten, skriver kaststjärnor rakt mot pannben.

Bor i avskummens palats. Där husen är högre än träden. En sovstad.

En djungel. Fastgjuten, betongfundament till broar och viadukter.

Fast förankrad mellan huskroppar. Streetsmart.

Bor i avskummens palats. Där husen är högre än träden. Bilar brinner som markbundna fyrverkerier. Blinkande blåljus, trimmade mopeder.

Drömmer om Moder Teresa och Florence Nightingale.

Bor i Biskopsgården.

 

(En text som publicerades i Sheriffi #14/15 2013-2014 och som är aktuell än idag. Den hade inte blivit så träffsäker om jag inte fått hjälp med redigeringen av Sanna Posti Sjöman som var tidningens chefredaktör och som alltid uppmuntrade mitt skrivande. Tack Sanna!)

Lämna en kommentar

Under Biskopsgården, Uncategorized

Höstfärger 

Lämna en kommentar

Under Foto, Photography, Uncategorized

Ljus

img_8905

Hon kom till mig i en dröm

från andra sidan och gav mig ljuset

Lämna en kommentar

Under Photography, Poesi och Prosa, Uncategorized

Sorg

Drabbad av sorg

Livets förgänglighet

allt är så kort allt är så tom på mening

meningslöst

men jag håller i för livet

jag vill leva

jag vill känna livet

ibland vet jag inte hur

Ställer mig hisnande nära stupet

det ilar i ryggen

går upp i affekt och glömmer att allt bara

är

är som det är

img_8535

img_8551

img_8552

Lämna en kommentar

Under Antropocen, Foto, Photography, Uncategorized